Trötter och Butter

Nu är det vfu som gäller. Det är så väldigt krävande så det finns inte, är helt slut när jag kommer hem och dagarna känns så lååånga. Piss. På måndag ska min lilla teatergrupp (alla 4 är de som är mest uppe i det blå på hela avdelning) spela upp en pjäs för resten av förskolan, detta innebär 92 barn och runt 15 pedagoger som ska sitta och titta på oss. Det kan gå hur som helst och det var länge sedan jag har varit så nervös inför nåt. Fy fan! Kill me now! Vill inte vara med mer! Har jag valt rätt utbildning överhuvudtaget??
Mentalt hade jag redan tagit sommarlov innan vfu:n. Orkar inte mer! Jag behöver ett stort glas rött! Så känner Vira inför livet just nu.
*